Inte så klatschig rubrik men ibland vill man vara tydlig. Så vad är det för diagnoskrav och var ska det ändras? Vi får backa bandet lite.
Manualen som används på de flesta ställen för diagnostisera psykiatriska åkommor och funktionsnedsättningar kallas DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders), man blir ju lite chockerad att de alls brydde sig om att förkorta det…
Den senaste versionen är i alla fall DSM-5 och den kom ut 2013 och nu börjar det då att dra ihop sig till en ny reviderad upplaga. Inte mycket är känt ännu gällande vilka ändringar kommer att göras men en detalj om ändring för autism omnämns i den podcasten Modern therapist’s survival guide.
Från cirka 13 min 30 sek in i podden pratar Dr. Michael B. First om en förändring gällande texten för autism. Han menar på att det egentligen ska ses som ett förtydligande av hur det redan nu ska läsas. Texten i fråga är de tre kraven gällande social förmåga i sektion A:
A. Varaktiga brister i förmågan till social kommunikation och social interaktion i ett flertal olika sammanhang, vilket visar sig i följande, aktuellt eller anamnestiskt belagt (exemplen är illustrativa, andra yttringar förekommer)
Autismforum
Dessa tre kraven gäller förmåga till social ömsesidighet, förmåga till icke-verbal kommunikation, och förmågan till utveckla och bevara relationer. First menar alltså på att det var tänkt att alla tre kraven behövde vara uppfyllt för att man ska kunna få en diagnos. Som ni ser i citatet ovan så är inte det helt klart är fallet just nu. Detta är alltså något som ska ändras i dsm-5-tr.
Jag har en del betänkligheter gällande detta. Först och främst att Dr First i podden uttrycker det som att ett av syftena med ändringen är minska mängden fall autism vilket låter något galet. Hade han sagt att syftet är att minska mängden felaktiga diagnoser hade det varit en sak men det lät mer som att han generellt ville få ner antalet.
Mina primära betänkligheter är dock i de nuvarande tre punkterna. Dels är de väldigt dömande i sina uttryckssätt men jag upplever framförallt att de inte är nog tydliga att detta primärt gäller i relation till personer som är neurotypiska.
Det finns en fara här att man som en professionell ser på en patient eller hör hen eller gens föräldrar säga att hen visst har goda vänner. Chansen är då att autisten har haft tur att hitta vänner som själva är neurodivergenta och många av de problem som beskrivs under avsnitt A försvinner eller blir mycket mindre tydliga.
Jag upplever tyvärr det så att många utredare inte verkar fråga fråga nummer två:
- De frågar om det finns kompisar men inte hur de relationerna ser ut. Det finns tex fall där autister har sagt att de har vänner när de egentligen har mobbare.
- De observerar att autisten har ögonkontakt, men de värderar inte kvaliteten på den. Jag har i övrigt aldrig hört en psykolog eller psykiatriker ställa frågan ”Vad, om något får du ut av ögonkontakt?”.
- De frågar om man gillar skönlitteratur (för Cohen tror autister inte läser) men frågar inte om de läser dem för lära sig om relationer.
Generellt så tror jag att många av problemen orsakas av att texten är alldeles för inriktad på barn. En vuxen autist kommer troligen inte att rada upp leksaker tex och forskning har visat på att autister har fler hobbies än neurotypiska än färre som dsm ger intryck av.
Många av dessa problemen hade dock kunnat negerats av att fler professionella var mer medvetna om sista stycket i avsnitt D:
C. Symtomen måste ha förelegat under den tidiga utvecklingsperioden (men behöver inte vara tydligt märkbara förrän förväntningarna på social förmåga ligger bortom den faktiska, begränsade förmågan; senare i livet kan symtomen vara maskerade via inlärda strategier).
Autismforum
Vuxna autister utan diagnos maskar och de lär vara vältränade i maskningens konst. Det gör det svårt att inse att de maskar, speciellt i situationen en till en som det ofta är med läkare eller psykolog. Resultatet är det som vi har sett länge nu; alltså att kvinnor och andra bra maskare blir utan diagnos och istället får pålagringsproblem som exempelvis utmattningssyndrom.
Skadliga tankar 