Bowlby och anknytning

På 50-talet var det en psykolog som heter John Bowlby som reagerade bland annat på hur dåligt barnhemsbarn mådde och hur onormalt de reagerade. Han började forska på och utvecklade det som idag kallas för anknytningsteorin. Också väldigt viktig person verksam inom forskningen för anknytningsteorin är Mary Ainsworth. Ainsworth forskade bland annat på hur barn reagerar i hotfulla situationer och det var hon som kom på termen som på svenska heter ”trygg bas”. Något som Bowlby senare använde som titel en av sina mest kända böcker.

Anknytningsteorin handlar enkelt sagt om barnets överlevnad och har sin rot i biologisk/evolutionistiskt tänk. För att överleva behöver ett barn (eller djurunge) en vuxen till att skydda dem. Barnet söker efter en person som är närvarande och som ger hen mat och tröst. När barnet har hittat en sådan (ofta mamman) säger man att hen har ”anknytning” till den personen.

I början har barnet bara en anknytningsperson men i takt med att man blir äldre får man i normala fall fler: pappa, dagisfröken, vänner och förälskelser.

Så långt allt gott men det är inte alltid som anknytningspersonen klarar av att möta barnet på bästa sätt och ger inte den uppmärksamheten barnet behöver. På grund av detta utvecklar barnet olika anknytningsmetoder. Beroende på vem man frågar finns det mellan fyra och sju olika anknytningsmetoder men jag ska hålla mig till de fyra man oftast talar om.

Den mentalt sundaste av dem kallas helt enkelt för ”säker anknytning” och brukar betecknas typ B. Vid den typen är föräldrarna ”good enough” på att känna igen sitt barns signaler, ger den omvårdnad barnet behöver och kan hjälpa barnet att förklara och tolka känslor. Föräldrarna behöver (tack och lov) inte vara perfekta utan bara bra nog. Kan vara skönt att få höra det flera gånger eftersom, om man är som jag, lätt får ångest när man läser resten.

Typ A kallas för organiserad undvikande/avfärdande anknytning. De här barnen har fått lära sig att känslor inte är att lita på. Ofta har föräldrarna tagit avstånd till barnet när det har uttryckt kraftiga känslor eller aktivt uppmuntrat barnet till att inte göra det. För att ändå få närhet och uppmärksamhet från föräldrarna har då barnet anpassat sig genom att trycka ner sina känslor och lägga locket på.

Tredje typen är typ C och heter organiserad ambivalent anknytning. Den kallas ambivalent eftersom barnet främst använder två metoder för få närhet och uppmärksamhet från sin anknytningsperson. Den ena metoden går ut på att vara krävande, mycket ljud, skrik och drama tills barnet får det hen behöver. Den andra metoden går ut på att göra sig söt, gullig och ömklig som barnet kan. Vanligt är föräldern av någon anledning inte observerar barnets behov som då behöver ta till kraftiga metoder för att få uppmärksamhet. Detta blir ett mönster där barnet, så att säga, går direkt från noll till hundra. När föräldrarna tröttnar riskerar de börja svara med ilska och i värsta fall med hot att överge barnet, exempelvis ”Sluta skrika nu annars lämnar jag dig här!”. Risken för att bli övergiven, även om föräldern inte menade det, skapar kraftig ångest och rädsla i barnet vilket gör att beteendet slår över i det andra beteendet för att rädda sig själv.

Typ D är den oorganiserade undvikande anknytningen och kännetecknas ofta av rädsla. Barnet är då av någon anledning rädd för sin anknytningsperson vilket skapar en paradox för barnet. När ett barn blir rädd vill hen söka tröst hos den man har en anknytning, men hur ska barnet få utlopp och tröst när den hen är rädd för är sin anknytningsperson? Det skapar kaos och förvirring för barnet.

Jag tänkte avsluta med det här diagrammet, lånat av min föreläsare Jan Gassne, som jag tycker klart visar hur personer med olika anknytningsmetoder uppfattar sig själv och andra.

anknytningsmönster

Det finns väldigt mycket mer att säga på ämnet, detta är ett destillat av en introduktionsbok på 230 sidor som jag nyligen läst, men vi tar en paus här.

Annonser

2 reaktioner på ”Bowlby och anknytning

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s