Vad sägs om att fimpa?

FRAD022_-_-_Artisanat_de_tranchée_-,_item_4
Det är beklagligt att det som är skadlig för oss så ofta ser så coolt ut från utsidan.

Det här är en spännande liten undersökning gällande rökning. I den lät man personer se en naturfilm och under den här filmen på 9 minuter visade man upp olika texter. En grupp fick traditionella varningar som ”rökning orsakar lungcancer” medan den andra gruppen fick frågor i stil med ”är det farligt att röka?”. Efter det hävdade man att man hade datorstrul och lät testpersonerna sitta och vänta tills de tog en cigarett (placerade i ett glas på bordet) eller tills det hade gått 30 minuter, vilket som nu kom först. Resultatet blev dramatiskt.

För de som hade fått se påstående blev mediantiden 21,2 minuter. För de som hade fått se frågor istället mediantiden 30 minuter. Det vill säga forskarna tröttnade på det hela och avbröt. Genomsnitten var 17,0 minuter mot 25,8.

Egentligen borde inte det här vara så överraskande, de av er som har barn vet säkert hur mottagliga ni är för uttalandet ”Ge mig vattnet” kontra ”Kan du ge mig vattnet?”. Människor reagerar helt enkelt mer effektivt på frågor än på order.

En teori forskarna framförde var att när man på det här sättet ställdes en fråga så argumenterar man med sig själv vilket gör det hela mindre hotfullt. Man kan då själv lägga det på en nivå som är ”lagom hotfullt”.

För exempelvis socionomer med kontakt med personer i beroende kan detta vara viktigt att minnas. En kanske inte så välkänd effekt av rökning är att den orsakar ångest. Den lugnande effekten som rökare säger sig uppleva av att ta ett bloss är endast av att man stoppar abstinensen. På grund av det här så är rökning ett problem för de i beroende som försöker sluta med droger. Eftersom de får ångest av rökningen ökar det då även risken att de kommer att ta ett återfall av sin huvuddrog för att dämpa ångesten.

Med stöd från den här forskningen finns alltså risken att man orsakar en motreaktion ifall man kommer med påstående så som att rökning är dåligt. Bättre då att ställa frågor, vilket i övrigt är precis vad metoden motiverande samtal (MI) går ut på.

I nästa led funderar jag då på om detta inte är ett tecken på att man gör fel när man går ut med antidroginformation till skolungdomar. Hade man fått bättre effekt om man ställde frågor och lät de unga själva argumentera? Det hade kanske också kunnat förklara varför droginformation i skolorna har en tendens till att öka användningen.

I forskningsrapporten varnar de dock för att det måste vara känt på vilket sätt det man vill få folk att sluta med är skadligt för hälsan. Det vill säga först informera och sen ställa frågor. Om man ställer frågorna i person lär det dessutom vara av vikt att man modulerar sin röst. En dömande röst låter dömande oavsett vilka ord det är man säger.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s