De fyra föräldrarna

4 föräldratyper
Vilken typ av förälder vill du vara?

Idag ska vi prata om föräldraskap. Jag håller nämligen på att, tillsammans med ett par andra, skriva en b-uppsats om olika perspektiv på uppfostran. Som en del i det gör man förstås också efterforskning i tidigare forskning och från det hämtar vi dagens ämne.

Diana Baumrind utvecklade på 60-talet teorin gällande tre föräldrastilar som senare vidareutvecklades av Maccoby och Martin till att inkludera en fjärde typ. Baumrind identifierade två dimensioner: struktur och känslomässig närhet.

Struktur handlar om hur förutsägbar barnets tillvaron är. Vilken tid ska jag gå och lägga mig, när får jag äta godis, får jag prata vid middagsbordet eller får jag ibland en hurring om jag gör det? Är det helt enkelt möjligt för barnet att förutsäga vad som kommer att hända och vilka regler som finns?

Märk väl att detta måste anpassas efter barnets mentala förmågor med avseende på ålder och eventuella nedsättningar. Att du som förälder vet vilka reglerna eller mönstret är hjälper föga om barnet inte kan greppa det. Eller för den delen om barnet inte kan uppfylla dem. Även om jag vet att jag måste hoppa över två meter i höjdhopp för att få mat kommer jag inte att klara det.

Känslomässig närhet gäller hur bra jag som förälder är på att få barnet att känna sig sedd. Blir barnet tröstat när hen slår sig, plockar jag upp hen när hen gråter på natten? Och som Jesper Juul nog håller med om så är det viktiga inte så mycket vad du som förälder känner, utan vad du kan få ditt barn att känna. Om du går runt och älskar dina barn utan att någonsin (kan) förmedla det, är det värt något?

Den värsta typen av förälder är föga överraskande de som saknar både struktur och känslor, dessa kallas försummande. Barn till de här föräldrarna växer upp utan något stöd i livet. Risken för framtida psykologiska problem, missbruk och brottslighet är mycket större än för genomsnittet.

Typ två och tre är ungefär lika dåliga men orsakar olika problem. Så utan inbördes ordning börjar jag med de föräldrar som saknar struktur men har känslomässig närhet. Boken Psykologins grunder kallar dem släpphänta men de har många öknamn som curling-, helikopter- eller låtgåförälder. Generellt har de här föräldrarna en dålig förmåga till att säga nej till sina barn och gör allt åt dem så att de inte behöver anstränga sig eller göra något de inte vill. Eftersom föräldrarna ofta är lätta att övertala gör det att barnen riskerar att bli manipulativa eller bortskämda.

Grupp tre är bra på regler men inte närhet och ömhet och kallas för auktoritär. I extremfall är deras ord lag och barnens vilja och kringliggande omständigheter är irrelevanta. Av någon anledning uppmärksammar de inte barnens behov. Barn till de här föräldrar riskerar att revoltera kraftigt i tonåren eller bli rädda och slåss.

Fjärde kallas auktoritativ och har den bästa av kombinationen. De klarar av att sätta lämplig struktur, motstånd och gränser till sina barn som utmanar och stimulerar dem lagom mycket. De kan därmed även se till sina barns behov. Barn till de här föräldrarna har i genomsnitt mindre psykologiska problem och har mindre problem med myndigheterna.

Till sist en liten not om struktur. Boken som nämns ovan beskriver den dimensionen som restriktiv/tillåtande men då tycker jag att man har missat delar av poängen. Det har mindre med att göra med att sätta gränser och förbjuda än vad det har att kunna göra en fungerande tillvaro för barnen. En del av strukturen kan helt enkelt vara att man på grund av dagsformen sänker kraven. Hur mycket kan man exempelvis kräva av ett barn som har sovit dåligt på grund av magknip?

Lag utan nåd är inte rättvisa, det är förtryck.

Annonser

6 reaktioner på ”De fyra föräldrarna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s