Ny typ av boendestöd för ungdomar

Sveriges_Lag_2013

Från och med 1:a januari 2016 har vi en ny typ av boendestöd för ungdomar. I Sverige finns det sedan tidigare tre olika typer av boende för barn och unga som av någon anledning inte kan eller får bo tillsammans med sina föräldrar. De tre vi har haft sedan tidigare är:

  • Särskilda ungdomshem i Statens institutions styrelse (SiS) regi. Det här de som tvångsvårdas med stöd av §3 LVU hamnar. De är generellt sett inte dömda för något brott men det är inte alltid så att de får bära skor och avviker de kan de hämtas av polis…
  • HVB, Hem för Vård och Boende. Mestadels företag och föreningar som driver boende för barn och i vissa fall familjer med ”missbruks- eller beteendeproblematik”. De som bor här till skillnad från SiS-hem där frivilliga eller ”frivilliga”. En ökande grupp är även ensamkommande flyktingbarn.
  • Familjehem och jourhem. Boende hos privatpersoner för barn och i vissa fall föräldrar. När det gäller barn är det antingen där för att föräldrarna har gått med på det i samråd med socialtjänsten eller för att de har blivit omhändertagna med stöd av §2 LVU. Det vill säga för att skydda dem från skada från sina föräldrar.

Den nya formen kommer att kallas för ”stödboende”. Avsikten är att det kommer att vara något av en ”catch all” för kommuner för mindre insatser för unga mellan 16 och 20 år. Insatsen ska kunna vara individbaserad men involvera saker som stöd vid kontakt med sjukvården, skola eller ekonomiska frågor. Ett stöd för unga till sitt första egna boende helt enkelt. Sådant som föräldrar i vanliga fall ger till sina barn när de först flyttar ut.

Målgruppen är främst tre stycken

  • Unga som inte längre behöver bo på ett HVB-hem men kanske inte är helt redo att bo utan något stöd alls. Detta blir då en utökad version av de utslussningslägenheter som redan används.
  • Barn vars hemsituation är så pass konfliktfylld att de inte längre kan bo kvar hemma. Om de unga blir utkastade från sina hem eller rymmer.
  • Den sista väntade stora gruppen är ensamkommande flyktningbarn. De här barnen får i dagsläget ofta bo i HVB-hem även om deras behov av att bo på ett hem inte är så stort.

I stort sett tycker jag att förslaget är en bra idé. Någon typ av nivå efter HVB känns vettig. Förvisso kan man undra om inte samma arbete skulle kunna utföras av en god man istället. Sysslorna dem emellan är i stort sett de samma men det finns fördelar med den nya stödboendet.

Främsta är nog den att verksamheten kommer att övervakas av
Inspektionen av Vård och Omsorg (IVO) som även kontrollerar de andra typerna av boende som jag skrev om högst upp. När kommunerna själva kunde starta liknande verksamhet fanns det nödvändigtvis inte några kontroller att saker fungerade som det skulle. IVO har vana av att göra sådana här kontroller även om jag fått uppfattningen att de kan vara lite väl snälla ibland.

Nackdelar då? Främst ligger nackdelarna på IVO om än inte nödvändigtvis att det är deras fel. Redan som det är i dagsläget är IVO överbelastade och har svårt att hinna med alla besök som de ska göra. Till viss del kan de bli behjälpta av en av avsnitten i propositionen på sida 54 nämligen att IVO:s lagstadga besöksfrekvens kommer att sänkas från två per år till en per år. Förhoppningen är att det ska göra att de ska kunna fokusera på de boenden som har fått kritik. Risken är förstås att de fortfarande bara hinner med det de absolut måste.

Regeringen har i propositionen budgeterat att IVO:s kostnader kommer att öka med 1 miljon.  Min mellan tummen och pekfingret uppskattning är att det motsvarar en heltidstjänst. Min gissning är att arbetet med att besöka stödboendes kontor samt de ungas lägenheter kommer att bli mer arbetsintensiv. Där man på ett HVB-boende kan besöka 10 unga på en träff är det inte säkert när det gäller stödboende att alla de unga bor i närheten av varandra eller ens går att träffa på samma dag.

Här finns också en annan svaghet som inte går att komma ifrån och som jag inte vill att man ska komma ifrån. IVO får bara lov att gå in i en ungdoms lägenhet ifall de ger sitt tillstånd. På ett HVB-boende spenderar en boende troligen största delen av tiden på de gemensamma utryemmena och är endast på sitt rum för att sova eller exempelvis plugga. Om det är problem i boendemiljön är det alltså mer sannolikt att de problemen syns i de gemensamma ytorna och bland de anställda. Om en ungdom* far illa på sitt stödboende det vill säga i sin lägenhet kan hen vägra IVO att besöka hen.

Men i stort tror jag som sagt att förslaget är en bra idé. Jag är inte övertygad om förträffligheten i att som myndig bo i ett HVB om behovet faktiskt inte finns och eftersom HVB är mer personaltät blir kostnaden därefter. Kommunerna kan spara pengar som kan användas till andra insatser istället.

*Eller unge som lagförslaget även vill ändra alla instanser av ungdom till i lagen)

Annonser

En reaktion på ”Ny typ av boendestöd för ungdomar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s