Vad skapar ojämlikhet?

quarters-and-pennies-1259107-639x406

I tisdags skrev jag om trickle down-myten, det vill säga att vi alla skulle bli rikare om vi bara lät de rikare bli ännu rikare. Rapporten från IMF visade att det inte fungerar på det sättet. Men rapporten är egentligen om ojämlikhet i inkomster.

Ojämlikhet för inkomst mäts i ginikoefficienten där 0 betyder att alla har lika mycket och 1 att en person har allt. Sedan 1990 har ginikoefficienten ökat med i genomsnitt 5 procentenheter bland de mer ekonomiskt utvecklade länderna. Det är denna ojämlikheten som bland annat Occupy Wall Street protesterade mot med sitt kamprop ”We are the 99%”. Men är det rättvist att det finns ojämlikheter egentligen? En del av det är säkert rättvis men om vi tittar på varför skillnaderna ökar kan vi kanske se om något av det är berättigat också?

IMF listar åtta drivande orsaker till ökad ojämlikhet:

  1. Globala trender. Transportkostnader har minskat tillsammans med förbättrade kommunikation. Detta har gjort att nya marknader har öppnats. Samtidigt kan man se ett samband med ökad ojämlikhet.
  2. Teknologiska förändringar. Automation och ökade tekniska kunskaper för jobben som är kvar påverkar lönerna. Större andel riskerar bli arbetslösa samtidigt som högre utbildning premieras mer. Jämför man 1997-2001  med 2002-2007 så har lönerna för de med högre utbildningar ökat jämfört mot andra. Ett intressant undantag är dock Sverige där lönerna istället har sjunkit i relation till de med kortare utbildningar.
  3. Global handel. Hänger ihop med 1 och 2. Mindre mängd inhemsk tillverkning och ökad krav på utbildning skapar större splittring i länder med utvecklad ekonomi.
  4. Globala finanser. Att utländska företag investerar i landets företag har visat sig driva upp ojämlikheten. IMF tror att det beror på ökade kunskapskrav i de företagen de investerar i. Min egen teori är snarast en tendens för utländska företag inte känner någon lojalitet alls till landet. Tillverkningsindustrin är den som oftast åker på stryk med fabriker som flyttas till låglöneländer. Eftersom fabriksjobben tillhör de lågavlönade betyder det att de fattigaste i större utsträckning blir uppsagda och ännu fattigare.
  5. Finansiell fördjupning. Jag är lite osäker på om det här verkligen är en korrekt översättning men det är i alla fall att ojämlikheterna ökar i takt med större tillgång till banktjänster i landet. Det här känns något kontraintuitivt men teorin är att de med mest tillgångar får ett försprång medan banktjänsterna är i sin linda som är svårt att ta igen.
  6. Fördelningspolitik. Under exempelvis 70-talet utfördes mycket arbete med fördelning av inkomster, det som jag i tisdagens post omnämnde ”vertikal omfördelning”, det vill säga ta från de rika och ge till de fattiga. Sedan 80-talet har man dock i många slutat arbeta med det. I Sverige har till exempel marginalskatten minskat med 10 procentenheter sedan 80-talet. Jag tolkar texten som att det i genomsnitt har sjunkit från 59 procent till 30 procent.
  7. Utbildning. Utbildning är en effektiv metod för att hjälpa invånare att göra en klassresa. Men det är bara sant ifall man har tillgång till utbildning. I USA exempelvis har priserna på college ökat kraftigt jämfört med inflationen i övrigt och kurslitteratur är det ännu värre. Det gör att det blir svårare och svårare för de fattiga att delta i utbildningar.
  8. Förändringar i arbetsmarknadens institutioner. Den här tycker jag är den mest intressanta egentligen. Detta är strukturerna på arbetsmarknaden och hur de kan påverka den ekonomiska jämställdheten. Här listar de ett antal faktor som viktiga, de främsta är minimilöner, andel anslutna till facket, sociala skyddsnät (dekommodifiering) samt hög andel deltidsanställda.

Som sagt tycker jag att punkt åtta är nästan den mest intressanta. Hur ser läget ut i Sverige? Vi har inga minimilöner alls tack vare fackens styrka och samarbete med företagen. Alliansregeringen gjorde ett hårt anfall mot facken under sin senaste mandatperiod med effekten minskad andel anslutna bland de som mest har nytta av facket samt mindre solidaritet mellan yrkena. Så länge som facken var starka var det inga problem att vi inte hade minimilöner, det löste sig ändå. Men vad händer nu?

De sociala skyddsnäten då? Jag tror att det var Reinfeldt som slogs sig för bröstet och sa att vi hade bästa a-kassan i Europa med 80 procent av lönen. Men det är endast sant ifall man ignorerar att vi har ett tak på a-kassan som en majoritet av Sveriges invånare slår in. Eftersom man inte har höjt det taket i samma takt som lönerna har ökat har man fått en de facto minskning av a-kassan. Och bäst av allt, från politikernas sidan, är att de inte behövde fatta något beslut för att göra det.

Den sista deltidsanställda framställs ofta som något positivt som flexibilitet och frihet att arbeta när man vill men i praktiken är det bara sant för de som har råd att välja att inte arbeta när de blir tillfrågade. För alla andra så innebär det oftast en konstant osäkerhet och stress i att aldrig veta när man är ledig och när man ska jobba.

Så detta är alltså ett antal faktorer som påverkar ojämlikheterna, underhållande med rapporten är att det känns som om IMF verkligen anstränger sig för att få varje punkt att låta som något positivt också. Jag får lite känslan att de har svårt att veta vilken fot de ska stå på med tanke på deras egna intressen i övrigt.

Avslutningsvis från förra posten vet vi att det är dumt att satsa på de rika för att få hjulen att snurra men tyvärr är det det som man ofta gör. När man satsar på de rika får det dessutom naturligt effekten att ojämlikheter ökar och cementeras. Mycket av arbetet som har gjorts sedan början av 1900-talet riskerar gå förlorat. Vill vi göra något åt det behöver vi handla nu. Kanske behöver vi nya metoder så som medborgarlön men klart är att det vi gjort de senaste 20 åren är fel väg att gå för alla utom de rikaste.

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s