Lågaffekt for the win damn it!

angry-1550498-640x480

Idag alla barn ska vi använda vår fantasi! Tänk er att det finns på er arbetsplats en uppgift du tycker är svår och som du inte är duktig på. Det kräver förstås mycket fantasi för som vuxna kan vi allt vi vill bara vi verkligen försöker. Till skillnad från barn då som bara inte försöker nog mycket när de misslyckas. Så tänk att du är på ditt jobb och du har gjort något fel. Givetvis ställer sig din chef med sitt ansikte 30 centimeter från ditt ansikte, skriker att du ska titta hen i ögonen medan hen vrålar på dig att du aldrig aldrig ska göra om det.

Visst låter det skönt? Visst har du lärt dig något av det? Visst kommer du aldrig att göra om det? Visst kommer du inte känna dig rädd för att göra fel i framtiden? Hade det känts rimligt om din chef gjorde så? Jag tycker inte det men det är det sättet många föräldrar disciplinerar sina barn på. Ta det här exemplet som Tina bevittnade. Vill man att barn ska uppföra sig som folk så bör man behandla dem som det.

”Men varför skrev du något om ‘lågaffekt’ i rubriken då?!” Så ja, lugna ner dig lite. Affekt är när man känner starka känslor. Om man slår någon efter att de har sagt att man har tagit på sig skorna på fel fot så gör man det troligen i affekt… och för att man är lättretad. Lågaffekt är då alltså att man håller känslorna nere. Så vad är nyttan med det? Många barn med NPF har lätt för att drabbas av affektsmitta. Någon blir arg eller ledsen och de tar in känslan i sig själv och känner den själv. Det är en del av empati och vi har alla förmåga till det. Så barn med NPF är extra känsliga för det men i princip alla barn smittas lättare av affekt än vuxna. Som vuxna blir vi bättre på att kontrollera oss, inse att det vi känner inte nödvändigtvis är våra egna känslor och kan hålla emot.

När man agerar med lågaffekt mot barn kontrollerar man sina egna känslor. Ett vanligt exempel på det är när barn trillar. Om mamma eller pappa ser det och skriker till eller liknande kommer barnet troligen att börja gråta. Om man istället håller sina känslor inne och frågar lugnt barnet hur det gick är det ofta som ett barn bara reser sig upp och fortsätter leka. Det betyder inte att man inte bryr sig eller att man inte tycker synd om barnet. Det betyder bara att man sparar sina känslor tills de faktiskt behövs och blir uppskattade.

Viktigare för vår vardag och harmoni i hushållet är att kunna hålla inne vår egen trötthet. Att fräsa på våra barn när vi och de är trötta är inte produktivt. Det hjälper inte någon av oss när vi reagerar på det sättet. När barnen är trötta och står och tänker istället för att klä på sig behöver vi vara vuxna och inte agera på våra egna känslor. Gud vet hur ansträngande det är att hela tiden putta på ett barn för att få det att göra det som hen behöver behöver men att skrika på barnet är inte produktivt och hjälper varken dig själv, barnet eller påklädningen i längden.

Men är det inte skadligt att hålla inne sina känslor? Därom tvistar de lärda. Det finns forskning som visar på att avreagera sig snarast kan upprätthålla aggression istället för att göra det lättare att lugna sig.

Annonser

6 reaktioner på ”Lågaffekt for the win damn it!

  1. Jag tänker att lågaffektivt bemötande inte egentligen handlar om att hålla inne sina känslor. För att lyckas riktigt bra måste man nämligen ÄNDRA sina känslor. 😀 Och då händer det spännande grejer i oss. När vi lär oss att välja att bete oss på ett sätt som gör att vi mår bra och är lugna, och när vi lär oss att faktiskt må bra och vara lugna. 😉

    1. Fake it till you make it 😉
      Ironi att jag postade det idag dock eftersom jag idag förhoppningsvis är på botten av sinuskurvan. Kunde misslyckats mer idag men bra var det inte.

      Inväntar förresten din nya bok. Får se när posten behagar komma med den ^_^

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s