Syftet med forskning

Första sida av första numret av journalen Nature 1869
Första sida av första numret av journalen Nature 1869

Vad är syftet med att forska och forskning? Som jag ser det är det att utöka mänsklighetens kunnande om vår omvärld.

Vad är en forskares mål? Jag kan ju bara spekulera men jag tänker mig ett par saker; att upptäcka nya saker och att andra läser det och tycker att det är bra.
Ett sätt som forskare mäter hur bra forskningen är, och till viss del hur många som den når, är med hjälp av så kallade citeringsdatabaser. I en sådant databas kan man se hur ofta en forskare och hens arbete har blivit refererad. Något som Einsteins relativitetsteorin lär vara refererat ofta medan Kinseys arbete om dyngbaggar kanske inte har blivit fullt så ofta refererad. Det betyder ju dock inte att Kinsey var en dålig forskare eller att hans arbete var ointressant eller irrelevant.

För att räknas som bra forskning värdig att ta med i databasar är även själva publiceringen viktig. Forskningsrapporter ska publiceras i ”fina” journaler och de ska recenseras av andra forskare. Kontrollen av andra forskare ska vara en garant för forskningen håller hög kvalitet. Nu är det tyvärr inte alltid så men det är ett annat problem med forskningsvärlden än det jag tänkte skriva om.

Nej det jag tänkte på var just själva journalerna. Att bli publicerad kostar upp till $5000, alltså för att få sin rapport tryckt eller med i en journal måste man först betala dem. För att sen komma åt en rapport måste man ha en prenumeration. Nature till exempel kostar $209 för en privatperson. Mycket pengar men det är 51 utgåvor per år så 1800 per år känns inte så blodigt, jag betalar mer än så per nummer för PCGamer och det är mycket mindre än DN:s 7700 kr per år (finns det verkligen någon som betalar så mycket?). Än värre är de summorna som universiteten betalar. BBA Biochimica et Biophysica Acta är en samling av 10 artiklar och kostar €23587 det vill säga över 220 000 kr! Ja universitet har mer pengar och fler användare så per person med tillgång blir det lägre men detta är alltså bara 10 stycken journaler från ett enda ämnesområde.

Denna var förvisso den dyraste av dem alla men genomsnitt ligger enligt den här sidan på mellan 3 och 10 000 dollar och det finns över 25 000 journaler. Givetvis är inte alla journalerna av hög kvalitet och inte värda pappret de är tryckta på men låt oss säga att ett universitet vill ha tillgång till alla 25 000 (och det är lågt räknat på antalet) med ett genomsnitt på 3000 stycket. Kostnaden för universitetet skulle då blir 75 000 000 och det är ju en slant… speciellt när man minns att det är dollar jag räknar i. I svenska kronor blir då kostnaden ca 640 miljoner kronor per år vilket förstås är helt omöjligt och vansinnigt.

Och här är problemet, plötsligt så är då forskning med syftet att förbättra mänskligheten instängd bakom betalväggar där inte ens rika universitet har råd att komma åt dem. I många fall har forskarna dessutom gett upp sina copyrights på sina texter vilket gör att de själva inte kan lägga ut sina rapporter utan att be om tillstånd från journalen den var publicerad i. Det här vi får det som Nina Paley kallar för en kulturell hjärnskada:

Journalerna har inte sponsrat forskningen, de har inte skrivit rapporterna, de betalar inte forskarna för artiklarna, de betalar inte forskarna som gör peer reviews. Det de gör är att i vissa fall editera och formatera texterna samt trycka dem, ifall de fortfarande har en tryckt version. Och ja det finns ett värde i det arbetet men rättigheterna och priserna de tar anser jag vara omoraliska med tanke på vilka följderna är och vilka de i värsta fall kan bli.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s